Interpellationer 2018
Interpellation – Rättvis hemtjänst i Söderköping.
Till Tuula Ravander, ordförande i Socialnämnden
Valfrihetssystem inom hemtjänsten (LOV)
Den 26 februari 2013 beslutade kommunfullmäktige i Söderköping att införa valfrihetssystem inom hemtjänsten (LOV). Alla partier förutom Vänsterpartiet ställde sig bakom beslutet. I underlaget till beslut går att läsa att motiv för införande bl.a. är konkurrensprövning, öka valfrihet samt stimulera utveckling av det lokala företagandet. Studier från andra delar i landet visar på att kunder är nöjda med möjligheterna att få välja. I Söderköping kunde man läsa i informationsutskick under våren 2018 att de privata utförarna har 100 % nöjda kunder. Men är de privata utförarna nöjda med hur dom blir hanterade av kommunen? Snart efter införandet av LOV sänktes ersättningen till de privata utförarna med 7 %. Ingen indexuppräkning har skett under 2016 och 2017. 2018 gjordes en indexuppräkning med endast 1 %. Motsvarande ökning av konsumentprisindex under perioden är ca 3 %. Under 2017 ökade en genomsnittlig undersköterska sin lön med ca 4,5 %. Det krävs inga avancerade beräkningar för att se att ovan ger oskäliga förutsättningar för att bedriva en långsiktig verksamhet med hög kvalitet. Under våren 2018 tog socialnämnden beslutet att öka ersättningen med 6 %. Att använda ordet ökning är direkt felaktigt eftersom ersättningen fortfarande är lägre per timme än vid avtalsstart. Utifrån beräkningar ovan kan man som betraktare undra om Söderköpings kommun är så välvilligt inställda till valfrihetssystem inom hemtjänsten. Den kommunala regin ges fördelar som de privata aldrig kan få. Det finns flera exempel på att företag lämnar kommuner där man inte får en rättvis behandling. Därmed begränsas mångfalden och den upplevda möjligheten till valfrihet försämras. Vi anser inte att det under mandatperioden skapats rätt förutsättningar valfrihetssystemet.
I den kommunala hemtjänsten svajar det rejält med stora underskott och höga sjukskrivningsnivåer. Idag kostar den kommunala verksamheten betydligt mer än vad den privata verksamheten gör trots att det i beslutet står att ersättningen till samtliga utförare ska vara kostnadsneutral och trots att lagen säger lika villkor oavsett utförare.
Frågor privat hemtjänst:
1. Vilken analys ligger till grund för dagens ersättningsnivå till de privata hemtjänstutförarna?
2. Varför finns en uppdelning i ersättning till de privata utförarna mellan olika typer av insatser?
3. Hur ser riskanalys och handlingsplan ut om de privata utförarna väljer att säga upp sina avtal och ca 3500 hemtjänsttimmar ska hanteras inom den kommunala verksamheten?
Frågor kommunal hemtjänst:
1. Vad kostar en kommunal hemtjänsttimme utförd dagtid borträknat insatser för larm och matlådor?
2. Hur stor andel av den beviljade omvårdnadstiden utförs i praktiken? Finns skillnader mellan privat och kommunal hemtjänst?
3. Hur är nyttjandegraden av arbetstiden hos kunderna i den kommunala hemtjänsten?
4. Vad anser majoriteten att grundorsaken är till den situation som råder idag i den kommunala hemtjänsten?
Interpellation – Får gymnasieeleverna i Söderköping den undervisning de har rätt till?
Till ordförande i Barn- och utbildningsnämnden:
Våra gymnasieutbildningar ska förbereda eleverna för fortsatta studier eller yrkeslivet. De är en förutsättning för att eleverna ska få friheten att bestämma över sina egna liv. I gymnasieskolan har eleverna rätt till en minsta garanterad undervisningstid, en lägstanivå för lärarledd undervisning. Nu visar det sig efter en granskning av Skolinspektionen att gymnasieskolornas uppföljning och definitionen av undervisningstid skiljer sig kraftigt.
En del skolor räknar lärarlösa lektioner som undervisningstid, eller följer inte upp inställda lektioner och genomför dessa vid ett senare tillfälle. Det ser med andra ord bra ut på papperet, men eleverna kan förlora många timmars undervisningstid under sin studietid. Skolinspektionen har tittat på 25 gymnasieskolor och funnit att 14 av dessa hade en bristande uppföljning av den faktiska undervisningstiden. Det innebär att eleverna på de skolorna mister den undervisning de har rätt till. Skolinspektionen identifierar att bristen uppstår eftersom det inte finns en tydlig uppföljning från huvudmannen, utan att ansvaret för uppföljning istället delegeras till rektorn. Det leder till att det ser olika ut på olika skolor, och så ska det självklart inte vara. Alla gymnasieelever har rätt till full undervisning, oavsett skola. En god utbildning är en förutsättning för att eleverna ska få möjlighet att bestämma över sina egna liv och få alla möjligheter de har rätt till.
Frågor:
1. Hur följer kommunen som huvudman upp den faktiska undervisningstiden på vår gymnasieskola och säkerställer att alla elever får den undervisning de har rätt till?
2. Hur mäter vi den faktiska undervisningstiden?
3. Hur ser den faktiska undervisningstiden ut. Uppnår vi den garanterade undervisningstiden?
4. Räknas lärarlösa lektioner som undervisningstid?
5. Hur följer kommunen upp vilka förhållanden som råder på skolor i främst Norrköping där många gymnasieelever från Söderköping studerar?
Interpellation – Flytt av barn från Brobyskolan.
Till Ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden
Den 12 mars 2018 beslutade Barn- och utbildningsnämnden att starta en ny skolenhet förlagd på delar av Ramunderskolans skolgård kallad Broby 2. Klasser som nu går på Brobyskolan kommer till höstterminen 2018 flyttas till den nya skolenheten. Bland föräldrarna till barnen som ska flyttas finns en stark opinion mot förslaget och en grupp föräldrarepresentanter har även arbetat fram flera egna olika förslag som dom anser är bättre alternativ än det beslutade. Oppositionens politiker har under processen varit kritiska till hur dialogen förts med de som berörs av beslutet men även vilka underlag och vilken information som delgivits politiken inför beslutet. Fortfarande finns en rad obesvarade frågeställningar, vilken den mest allvarliga kanske är att det politiska beslutet tagits utan diskussion kring kostnader samt jämförelser med andra föreslagna alternativ från föräldrar eller opposition.
Frågor:
1. Vilka kostnader innebär den kommande flytten av mellanstadieelever från Brobyskolan till baracker på Ramunderskolans skolgård?
2. Hur har de förslag, angående hantering av skolsituationen på Brobyskolan, som kommit från föräldrarepresentanter utretts och jämförts med övriga förslag?
3. Varför finns inte Bergaskolan med som alternativ lösning till baracker på Ramunderskolans skolgård?
4. Vilka fördelar har det beslutade förslaget jämfört med föräldrarepresentanternas förslag samt möjligheten att utnyttja den befintliga skola som idag står tom, Bergaskolan?
5. Vilken status råder vad gäller Brobyskolans gymnastiksal? Vad händer för att få den i drift?
6. Hur förhåller sig kommunen till det stora antal överklaganden som inkommit samt hur påverkar det pågående arbete med uppstart av den nya skolenheten?
Interpellation – Avhopp från uppdrag.
Till Demokratiberedningens ordförande
2014 valdes nästan 15000 politiker till riksdag, kommuner och landsting. Nu har mer än var femte av dem lämnat sitt uppdrag. Ökade avhopp innebär ett problem för demokratin, i synnerhet om det leder till tomma stolar i fullmäktige. Nu är det snart val igen med många nya politiker på väg in i det politiska arbetet i Söderköping. Här behöver alla partier hjälpas åt för att skapa de bästa förutsättningar för alla att kunna fullgöra sina uppdrag.
Frågor:
– Hur ser det ut i Söderköping vad gäller antal politiker som lämnat sina uppdrag i fullmäktige och nämnder?
– Finns det någon statistisk sammanställning som visar hur dessa är fördelade t.ex. åldersmässigt, kön, partitillhörighet?
– Finns det någon analys gjord kring orsaker till avhopp?
– Finns det någon handlingsplan framtagen för att förebygga avhopp?
Interpellation – Grönytefaktor.
Till Kommunstyrelsens ordförande Anders Bevemyr
Miljöprogram för Söderköpings kommun 2015-2020 antogs av Kommunfullmäktige 2016-03-16.
I Programmet anges målet öka kvalitén grönytor i Söderköpings stad. Målet ska följas upp med andel antagna detaljplaner med krav på Grön Yte Faktor.
I årsredovisning för 2016 står ”Beträffande målet att öka kvaliteten på grönytor i Söderköpings stad har ännu ingen metod implementerats. Arbetet påbörjas under 2017.”
Frågor:
1. Vad har skett under 2017 vad gäller arbetet med Grön Yte Faktor?
2. Vad kommer ske under 2018?
3. Hur bedöms metod för Grön Yte faktor komma att påverka utveckling av grönområden i Söderköpings stad?
4. Grön Yte Faktor omnämns inte alls i FÖP Söderköpings stad. Varför inte?
5. Målet och mätmetoden har inte implementerats enligt plan och kommunfullmäktiges viljeinriktning. Vilka rutiner finns för att säkerställa att Kommunfullmäktige i god tid får information om problem/utmaningar vad gäller fastställda målsättningar?